En sån där dag, tjutande vind och sprak i kaminen. Är i en lycklig minut. Känslan av att vara omgiven av kärleken i alla dess former. I tankarna och i huden. Kaffet och stearinljusens lågor, hundarnas andetag och de snabba skyarnas rörelser. Talar samma språk, och ger mig lugnet och frenesin. Allt i samma förpackning, det kunde vara så motsägelsefullt men är som svart och vitt. Graderna på en skala och jag har min plats där.
6 kommentarer:
En sprakande brasa skulle verkligen behövas i dag. Jag får tända lite levande ljus istället.
Du skriver, som alltid, så vackert.
katarina: Tack, jag blir glad för dina ord. Och brasor och levande ljus kan jag aldrig få nog av!
i mellanrummen skapas magin.
hjärtat: Du har rätt. Däri finner jag mysteriernas lösning.
Mmmmmm..... kram
söderenbytjejen: Eller hur!
Skicka en kommentar