Det har varit dagar att kämpa med. Eller kanske mot. Hetsen griper mig, motvilligast låter jag budskapen skölja över mig där jag egentligen borde klarat att stänga av. Vill inte klandra, vill inte lasta men kan i ett kallt konstaterande summera ett misslyckande med att följa min egen inslagna väg.
Jag har dåligt skött mina kort när det gäller julen, jag ville ha balans men fick något annat. Nu får jag rikta om. Vi handlade igår, en ekologisk skinka, vitkål, grädde och sirap. Ungefär. Alla kommer att få bidra, den saken står fullkomligt klar. Jag skapade ramverket där på Ica, i staplarna i skafferiet finns nu det de kan behöva. De behövande julfirarna. Knäckformar köpte jag också och grönkål, massor av grönkål.
Är jag ensam i det här? Nej, jag har världens finaste man. Han handlar, bär backar med julmust, köper vin och steker köttbullar. Men stressen bär jag själv. Knappt synbar, men väger ton. Var jag ett tyg, vore det siden. Starkt att bära tyngden, men lätt att rispa ytan.
12 kommentarer:
Känner mig lite ullig i bland:-)
Stickig, men varm.
Kram på dig <3
ord: Tror att ulligt kan vara bättre.Eller? Kanske är det svårt att få grepp om...kram.
Vi är så lika. Jag försöker också stå emot. Men igår kom det in lite skit. Fast jag har varit lite duktig. Slängde ner en ica julskinka en kväll när jag handlade schampo. Men kokas ska den. Men enkom för att komma åt att göra grönkålen. Backar med läsk känns moget. Det har jag alltid tyckt. Struntar i att köpa det i år. De är så i vägen de där backarna. Thitti har fått tandställning och kan inte äta knäck ;) Hon ska göra ischoklad istället. Jag är på gränsen att sugas in i julstresskiten. På gränsen.
Du verkar gå all in? Fast du inte vill? Fan. Vi ska va rebeller ju!!! kram
Varför ska det vara så?
Att vi låter alla förväntningar styra oss, istället för att bara ta vara på varandra och dagen?
Lite måste man ju göra men låta det vara bra med det.
Det behöver ju inte vara ett överflöd av allt.
Själv rycks jag med. Stressar runt för att göra massor av måsten, till vilken nytta? Blir jag och omgivningen gladare av det? Nej!
För mig räcker det med en röd duk med ett levande ljus och kanske en kopp kaffe med en pepparkaka.
Och det goda samalet.
Varför låta sig styras?
Önskar dig en fin jul - själv ska jag fösöka...
Ankie: Nä jag är inte all in. Men jag låter dem som vill ha jul fixa det. Med lite hjälp. Grönkålen kokt i lite skinkspad o grädde är ett måste, jag vill bara göra det jag själv längtar efter. Också moget. God Jul. Med ischoklad.
Söderenbytjejen: Kan vi inte enas om att vi försöker på vår inslagna väg? Jag ska fokusera på andningen nu, så hörs vi i mellandagarna!
Mina barn kallar mig Grinchen. Say no more.
Stor kram!
Kära du! Må du finna Peace in Mind denna Jul! Jag önskar dig det i julklapp! Kram och ha det fint!
God jul kära du. Hoppas att friden har infunnit sig. Kram!
Hoppas du fick en lugn och skön jul trots allt.
God fortsättning!
God fortsättning! Jag har själv prioriterat bort det där med julmåsten. En liten julgran, en lysande stjärna i fönster och julklappar endast till barnen. Ett enklare julbord serverat hos svärmor. Mer hinner och orkar jag inte med. Viktigare att vara tillsammans :)
Åh. Dina ord om sidenet... så vackra, så mycket jag att det självklart värkte utan att förvåna.
Och jo jag ler åt din skinka och grönkål, åt vad som fanns på vårt bord. Godiset gjorde sonen igår, idag njuter vi lite extra. I efterhand förtränger jag stressen, lär mig aldrig.
Kramar
Skicka en kommentar